Att tävla VM är något speciellt, ni som har gjort det vet vad jag pratar om. Det är adrenalin, känslor blod, svett och tårar helt enkelt. Överlag är jag nöjd med mitt VM, jag gjorde tre jävligt bra lopp och ett diskat lopp. I det diskade loppet blev jag sen i en situation, lyckades rädda den men kom då försent till nästa. Ja vad säger man? Det har varit fallande ingångar i alla lopp för Liam, vilket han suger på om jag ”skickar” in han i dom. Förra VMet bestämde jag mig för att jag skulle träna stenhårt på dessa ingångar, något jag gjort heeela året, Jocke är mitt levande bevis hur mycket jag kämpat med dom, men det är nog Liams största svaghet. Och ju mer vi tränar ju mer blir han osäker. Därför bestämde jag mig i September att om det är en sån ingång på VM göra allt för att peta in han istället, och sedan byta efter eller bakom. Så fort han kommit in i slalom är han duktig på att jobba framåt, oavsett om jag är efter. Liam har inte fått slalomfel i ett enda lopp.
På plats i Italien var även mina största supportrar, mina två bästa kompisar Evelina och Sofia samt mamma och Tobbe. Tack för allt ert stöd, för att ni alltid hejjar på oss och för era otroligt fina tröjor, så mycket kärlek till er. Så mycket mer om VM kommer jag inte skriva, mer än att tacka alla som deltagit och gjorde det till en fantastisk upplevelse. Hela truppen har känts trygga med varandra och vardera lag har känts så sammansvetsande. Såklart vill jag också gratulera till alla fina medaljer, framgång föder framgång helt enkelt.
Jag och Jocke åkte redan i tisdags för att at lite extra semester. I Onsdags turistade jag Jocke och Jouni i Bologna. Jag försökte vara lite kulturell även om killarna inte var helt övertygande om detta. På måndagen åkte jag, Jocke, Evelina och Sofia till Venedig och spenderade hela dagen där. Strosade på gatorna, tittade på gamla byggnadar, åt god pasta, fikade i solen, åkte gondol, åt glass, shoppade och bara njöt av varandras sällskap. Tack för en fantastisk dag i en fantastisk stad.
Nu är det bara för mig Liam och Harald att börja ladda inför nästa äventyr, nämligen sheltieVM=)
På plats i Italien var även mina största supportrar, mina två bästa kompisar Evelina och Sofia samt mamma och Tobbe. Tack för allt ert stöd, för att ni alltid hejjar på oss och för era otroligt fina tröjor, så mycket kärlek till er. Så mycket mer om VM kommer jag inte skriva, mer än att tacka alla som deltagit och gjorde det till en fantastisk upplevelse. Hela truppen har känts trygga med varandra och vardera lag har känts så sammansvetsande. Såklart vill jag också gratulera till alla fina medaljer, framgång föder framgång helt enkelt.
Jag och Jocke åkte redan i tisdags för att at lite extra semester. I Onsdags turistade jag Jocke och Jouni i Bologna. Jag försökte vara lite kulturell även om killarna inte var helt övertygande om detta. På måndagen åkte jag, Jocke, Evelina och Sofia till Venedig och spenderade hela dagen där. Strosade på gatorna, tittade på gamla byggnadar, åt god pasta, fikade i solen, åkte gondol, åt glass, shoppade och bara njöt av varandras sällskap. Tack för en fantastisk dag i en fantastisk stad.
Nu är det bara för mig Liam och Harald att börja ladda inför nästa äventyr, nämligen sheltieVM=)