Didde stannade på balansen i båda loppen och var duktig, han börjar tycka att det är ganska roligt att trampa på den nu, även om det inte går sådär jätte snabbt än. I båda agilityklasserna stod slalomen mot väggen. Detta har vi tränat på och Didde kan det på träning men på tävling blev det för mycket och han missade de två sista portarna i båda klasserna. Slalom har verkligen varit ett stort problem för oss, men jag tycker mig kan se en utveckling hos Didrik och hoppas att det blir mer rätt än fel detta året. Han tog slalomen i båda hoppklasserna så jag får glädjas åt det=) Han lyckades också nolla den ena hoppklassen, komma 2:a och ta sin sista hopppinne! Första tog han i Juli 2014 så det kändes som att det var på tiden.
Det var extra kul att köra både Harald och Didrik i samma klass. Harald skötte sin debut med bravur, rev ett hinder i första klassen ( som didde tog pinne i) eller ja, rev och rev han tok kraschade in i det. I andra klassen lyckades han nolla och vann klassen, så därmed ”ramlade” första pinnen in=) Det är så roligt och annorlunda att köra hundarna. Harald frågar konstans vart han ska, nästan för mycket. Han skäller ganska mycket imellanåt och jag känner att jag kan hejja på honom utan att han ballar ur. Didrik känns det som jag trippar på tå med när jag kör. Försöker vara så lugn som möjligt men känner att jag alltid är efter honom. Det känns som att jag liksom lunkar på något konstigt sätt för att behålla lugnet, men när jag ser på filmen ser jag att jag springer som F#N=).
Kul att Harald var snabbare i ena klassen och Didde i andra. Däremot är jag väl medveten att Didrik vände åt fel håll efter tunneln i klassen som Harald var snabbast i. Jag är också medveten om att Harald MÅSTE suga mer på hinder själv och att svängen 13-14 i sista hoppklassen inte blev bra med någon utav hundarna, Kul att komma ut och tävla igen och GUD vad det finns mycket vi behöver träna på.
På söndagen var det dubbla klass 3 lopp. Jag skulle vilja säga att jag och Liam nollade alla våra lopp. Han hade problem i slalomet och ena gången räddade han det själv och andra gången blev det fel, så rent resultatmässigt blev det tre nollor och en disk. Det känns skönt att vi inte kunde göra något åt disken och att det känns som att vi är samspelta och vet vad vi har varandra. Projektet ATT INGEN BALANS SKA HOPPAS fortsätter, i första agilityklassen blev liam lite osäker och ställde sig i mitten av balansbomen och typ viftade på svansen, tror han är mer känslig på mina kommandon än vad jag tror, för jag sa tydligt till han när han tvärstannade. I andra agilityklassen var kontaktfältet mycket bättre, han saktar helt klart in lite på nerfarten, men det är okej. Så nu vet jag att jag helt enkelt ska ge kommandon senare. Bästa resultat för oss blev en tredjeplats i hoppklass, ca 1 sekund efter supersnabba Nicke. Vi är mer än nöjda.=)
Nu laddar jag, Liam och Harald om för Gåsahoppet, vi tar natttåget ner imorgon och det ska bli såå kul att träffa alla agilitykompisar i söder igen!!! MEEEEEEEEEEEEN först pannkaksdate med världens bästa